ALS – amyotrofisk lateralskleros
Vård och behandling
NHR-sida: ALS – amyotrofisk lateralskleros
ALS – amyotrofisk lateralskleros
Vård och behandling
Sakkunnig
Anne Zachau
överläkare vid neurologkliniken
Karolinska univ.sjukhuset, Solna
ALS kan idag inte botas
Det finns ingen botande behandling av ALS. Behandlingens mål är istället att bromsa sjukdomsförloppet och lindra de negativa effekterna av sjukdomen. Man försöker också kompensera för funktionsnedsättningarna, ge stöd och god omvårdnad.
Sedan mitten av nittiotalet finns en bromsmedicin. Den verkar genom att hämma frisättningen av signalämnet glutamat, vars skadliga effekter på nervcellerna då minskar. Medicinen har i de flesta fall förlängt överlevnaden med några månader.
Symptombehandling:
- lindra muskelkramper
- minska muskelspasmer
- minska salivproduktionen
- förhindra tvångsmässig gråt/skratt (antidepressiv medicin)
- lindra smärta.
Se film om ALS-teamet
Anne Zachau
När patienten väl fått sin diagnos så knyts patienten, där sådan finns, till ett ALS-team. ALS-teamet består av många olika personer, alla lika viktiga. Jag som läkare är egentligen viktigast i början för att ställa diagnosen och rekommendera behandling.
Men sedan har patienten oerhört stor nytta av en kurator. Kuratorn tar hand om själen, pratar med patienten och inte minst anhöriga. Den anhörige är en viktig person kring patienten och i teamet.
En sjuksköterska har vi på avdelningen och en på mottagningen. Vi har också en sjukgymnast som ser till att patienten får hjälpmedel och som rekommenderar till exempel kontrakturprofylax om patienten har den typen av symtom.
Arbetsterapeuten är oerhört viktig, framför allt när det gäller händerna där patienten ofta får besvär i början. Vi har en dietist och en logoped. En hel del patienter får problem med talet och har svårt att svälja. De kan då få hjälp med näringsdrycker. När man inte har förmåga att nutriera sig, att få i sig näring, så rekommenderas en så kallad peg vilket är en slang som förs in i magen så man kan få näring den vägen. Då är dietisten en viktig person också.
När patienten väl fått sin diagnos så knyts patienten, där sådan finns, till ett ALS-team. ALS-teamet består av många olika personer, alla lika viktiga. Jag som läkare är egentligen viktigast i början för att ställa diagnosen och rekommendera behandling.
Men sedan har patienten oerhört stor nytta av en kurator. Kuratorn tar hand om själen, pratar med patienten och inte minst anhöriga. Den anhörige är en viktig person kring patienten och i teamet.
En sjuksköterska har vi på avdelningen och en på mottagningen. Vi har också en sjukgymnast som ser till att patienten får hjälpmedel och som rekommenderar till exempel kontrakturprofylax om patienten har den typen av symtom.
Arbetsterapeuten är oerhört viktig, framför allt när det gäller händerna där patienten ofta får besvär i början. Vi har en dietist och en logoped. En hel del patienter får problem med talet och har svårt att svälja. De kan då få hjälp med näringsdrycker. När man inte har förmåga att nutriera sig, att få i sig näring, så rekommenderas en så kallad peg vilket är en slang som förs in i magen så man kan få näring den vägen. Då är dietisten en viktig person också.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll