Inkontinens
Vård och behandling
Sakkunnig
docent Aino Fianu Jonasson
överläkare vid kvinnokliniken
Karolinska universitetssjukhuset
Ansträngningsinkontinens
  • bäckenbottenmuskelträningen
  • östrogenbehandling
  • medicin
  • elektrostimulering
  • injektion
  • operation
  • vaginalbåge
  • ökad motion
Trängningsinkontinens
  • blåsträning
  • mediciner
  • elektrostimulering
Se film om behandling av inkontinens
Aino Fianu-Jonasson
Ansträngningsinkontinens behandlas till att börja med konservativt. Där är det bäckenbottenmuskelträningen som är viktig. Det är viktigt att man gör rätt. Det är inte alltid så lätt för oss kvinnor att lyckas påverka rätt muskel vid träning. Hittar vi inte rätt muskel, då tappar vi motivationen därför att det inte blir någon förbättring. Man kan få hjälp med träningen hos en fysioterapeut (en sjukgymnast som är specialintresserad av bäckenbotten) och hos en uroterapeut (specialutbildad sjuksköterska, barnmorska eller sjukgymnast). De informerar och hjälper kvinnorna med detta.

Det finns också en medicin idag. En tablett som innehåller seretonin och noradrenalin kan förbättra ansträngningsinkontinensen. Man kan också spruta in ett medel som består av en gel med hyaleronsyra och en sockerart, dextranomer. Detta sker i lokalbedövning. Man går in med ett speciellt instrument och sprutar in substansen i vävnaden i mitten av urinröret. Det blir fyra små bollar som har en mekanisk påverkan så att urinröret blir trängre.

Dessutom finns operation att tillgå. Den operation som används idag är ”tension free vaginal tape” och går under benämningen TVT. I massmedia står det oftast ”tapemetoden”. Det är också en operation som görs under lokalbedövning. Man bedövar dels från buken, dels från slidan. Med hjälp av ett speciellt instrument som består av ett band av syntetiskt material som läggs under urinröret stadgas vävnaden. Bandet är räfflat så att vävnaden tar hand om det och gör att man inte behöver sy med så många stygn. Sedan får man vara kvar på sjukhuset tills kvinnan kan kissa och det inte finns residualurin, det vill säga mer urin kvar i blåsan än det får vara.

Det finns också en vaginalbåge. Det är ett hjälpmedel som består av silikon som man kan använda sig av om man besväras av läckage i samband med gympa eller motion av annan sort. Den fungerar ungefär som en tampong och är omtyckt av många. Är ett så kallat kostnadsfritt hjälpmedel. Idag betalar kvinnorna 200 kr per år för sina hjälpmedel.

När det gäller trängningsinkontinens så är det inte bäckenbottenträning som är det viktigaste utan blåsträning. Det innebär att om en kvinna går och kissar varje timme så måste man få henne till att försöka gå varannan timme istället. Så fort det går en signal från urinblåsan och urinröret upp till hjärnan och kvinnan känner trängningar, så går hon på toaletten. Det måste man träna bort. Det är blåsträning. Där har vi fantastisk hjälp av våra uroterapeuter idag som motiverar kvinnorna till detta. Ett knep som våra uroterapeuter lär ut är att om man plötsligt blir kissnödig när man är på stan så kan man ställa sig på tå. Det beror på en nerv på insidan av fotknölen som heter ”nervus tibialis” . Den stimuleras i och med att man ställer sig på tå, och har en förbindelse med urinröret och urinblåsan. Man har också mediciner med mycket god effekt när det gäller trängningsinkontinens. De kallas antimuskarina medel. De verkar på M3-receptorerna som finns i urinblåsan.
Östrogenbrist i klimakteriet
När kvinnor går in i klimakteriet medför detta en östrogenbrist som gör att vävnaden i underlivet blir skör och tunn. Det blir torrt i slidan och man blir mer benägen att få urinvägsinfektioner och urininkontinens. Både vid ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens är det av stort värde att få östrogen lokalt. Det finns östrogenreceptorer i urinrör och blåsa samt i slidan och bäckenbottenmuskelen.
Bäckenbottenträning förebygger inkontinens och framfall
Efter graviditet och förlossning kan man verkligen undvika inkontinens genom att ta tag i bäckenbottenmuskel-träningen. Man kanske inte känner sig motiverad för man är så upptagen av sitt barn, men det har stor betydelse att man kommer igång med knipövningar så fort som möjligt. Om man känner sig osäker på hur man ska göra kan man ta hjälp av en specialintresserad sjukgymnast eller uroterapeut. Det räcker att knipa 40 gånger per dag, förutsatt att man gör det regelbundet.
Förutom att knipövningar förebygger urinkontinens så kan man också undvika framfall, prolaps, i framtiden, när man går in i klimakteriet. Framfall är när någonting glider ned i slidan. Det kan vara blåsans vägg, livmodern som glider ned ifrån upphängningsapparaten, eller tarmslemhinnan som buktar upp i slidan.
Urulogkliniken hjälper till vid neurologiska skador
Vid vissa neurologiska skador och sjukdomar kan andra lösningar vara aktuella. Man kan få hjälp på en urulogklinik med till exempel intermittent kateterisering. Man lär sig då att själv tappa ur urinen ur blåsan med hjälp av en smal kateter, ett rör, tre eller fyra gånger om dagen. Ett annat alternativ är att göra blåsan större med ett operativt ingrepp.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll