MS – multipel skleros
Att ställa diagnos
Sakkunnig
docent Lou Brundin
överläkare vid neurologiska kliniken
Karolinska univ. sjukhuset, Solna
För att ställa diagnosen MS krävs att ett antal kriterier är uppfyllda.
Se film om diagnoskriterier vid MS
Lou Brundin
Vid MS sätter sig inflammationen på vissa speciella ställen i hjärnan, till exempel runt hjärnans hålrum. Om man har en inflammation på sådana typiska ställen, om man har uteslutit andra vanliga sjukdomar som till exempel borrelia, och man har det vi kallar oligoklonala band, dvs. tecken på antikroppsbildningar i ryggvätskan, då har man med 99 % säkerhet MS. Och säkrare än så blir vi inte i läkarvärlden på någon diagnos. Vi har alltid någon procents chans att ha fel.

Ibland får man bara en enda inflammation och då har man inte MS, men man kan ha ett förstadie som kan bli MS. För att man ska kalla någonting för MS måste man visa att det är någonting som återkommer. För en person kan det ta två månader, för en annan 20 år, innan det återkommer.

Därför är det helt omöjligt – och väldigt otillfredsställande för doktorn – att säga att så här kommer det att gå för dig. Då får man följa patienten, ta nya kontakter med upprepade undersökningar och leta efter ledtrådar.
Neurologen undersöker armstyrka.
Neurologen undersöker armstyrka.
Det finns inget enkelt test som kan visa att man har MS
En neurolog ställer diagnosen med hjälp av följande:
  • Sjukdomshistoria – ibland kan de första symptomen härledas fem till femton år tillbaka från det att man fått diagnosen.
  • Symptom
  • Neurologisk undersökning – reflexer, känsel, balans och andra neurologiska funktioner bedöms för att se om det centrala nervsystemet är påverkat.
Det finns andra sjukdomar som ger liknande symptom som MS. Några exempel är borrelia, cancer och stroke. För att utesluta dessa tar utredningen tid, vilket kan vara jobbigt för patienten.
Ärrvävnad fotograferad med magnetkamera.
Ärrvävnad fotograferad med magnetkamera.
Magnetkameraundersökning är ett hjälpmedel
En undersökning med magnetkamera, MRI (Magnetic Resonance Imaging) är smärtfri och exponerar inte kroppen för radioaktivitet. Vid positiv diagnos syns skadorna som fläckvisa förändringar i bilden. Magnetkameran kan också utesluta andra sjukdomar, som till exempel cancer.
Ryggmärgsvätskeprov visar tecken på inflammation
Analys av ryggmärgsvätska (lumbalpunktion) är ett annat stöd för neurologen. En nål används för att ta ut en mindre mängd vätska för analys. Vid MS visar vätskan förändringar som tyder på en kronisk inflammation i centrala nervsystemet.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll