MS – multipel skleros
Vård och behandling
NHR-sida: MS – multipel skleros
MS – multipel skleros
Vård och behandling
Sakkunnig
docent Lou Brundin
överläkare vid neurologiska kliniken
Karolinska univ. sjukhuset, Solna
Det finns ingen bot mot MS. Personer med en lindrig form av MS klarar sig bra utan behandling.
Vid behandling av MS överväger tre komponenter:
Fysisk aktivitet är bra.
1. Att försöka bromsa sjukdomen
Det finns olika typer av bromsmediciner som bromsar inflammationen i hjärna och ryggmärg. Den mest lovande behandlingen är med så kallade interferoner. De består av antivirala proteiner och tas i förebyggande syfte i form av injektioner. Interferoner förhindrar att inflammationer blommat upp, minskar antalet utbrott och bromsar utvecklingen av fysiska funktionsnedsättningar. När attacker uppstår tenderar de att bli kortare och mindre allvarliga. MRI-bilder ger även indikationer på att interferoner minskar förstörelsen av myelinet. Man kan redan efter första skovet behandla högriskpatienter intramuskulärt med interferon, en gång i veckan.
Vanliga biverkningar vid Interferonbehandling är feber, frossa, svettningar, muskelvärk, trötthet, depression och reaktioner vid injiceringsstället.
Glatirameracetat är en annan bromsmedicin som består av ett konstgjort äggviteämne som reglerar vissa delar av kroppens immunsystem. Exakt hur medicinen verkar är inte helt klarlagt, och den enda effekten av glatirameracetat är en minskning av antalet skov.
En person med akuta skov kan få kortison för att dämpa inflammationen. På grund av biverkningar (akne, viktuppgång, psykoser) rekommenderas inte kortison som en långsiktig behandling.
Tysabri är en ny medicin som kan göra MS-sjuka symptomfria under flera år. Det aktiva ämnet natalizumab fungerar så att det hämmar kroppens immunsystem. Medicinen hindrar de vita blodkropparna från att ta sig in i centrala nervsystemet.
2. Rehabilitering
För att i så stor utsträckning som möjligt kunna behålla alla funktioner och höja livskvaliten spelar sjukgymnastik och arbetsterapi en viktig roll. Man kan träna upp en förlorad funktion och se till att hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med MS-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går. I teamen ingår en neurolog, specialiserade sjuksköterskor, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, dietist, logoped och ibland en neuropsykolog.
3. Att behandla specifika symptom
De flesta symptomen vid MS kan lindras på olika sätt. Behandlingen mot till exempel impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet, spasticitet m.m. anpassas speciellt till varje patient.
Det ordnas särskilda ”MS-skolor” på olika rehabiliteringsanläggningar runt om i landet. Här får man lära sig mer om sjukdomen och hur man kan underlätta livet med MS.
Se film om högdosbehandling med stamceller
Lou Brundin
När det gäller stamcellsterapi eller stamcellsbehandling vid MS handlar det egentligen om blodstamceller och det är egentligen inte stamcellerna som är behandlingen. Terapin är från början framtagen för leukemipatienter. Behandlingen börjar med att man plockar ut patientens egna stamceller. Man ger patienten ett ämne som gör att stamcellerna lossnar och svämmar ut i blodet. De samlas ihop och sparas. Sedan ger man patienten en så pass tuff cellgiftsbehandling att vissa av de inflammatoriska cellerna tappar minnet. Man kan inte exakt förklara hur detta går till. Man tar nästan livet av patienten som tappar håret och blir jätteblek. Därefter ger man tillbaka de sparade stamcellerna, vilket gör att benmärgen klarar den här tuffa terapin och patienten klarar sig. Stamcellerna går in och börjar fungera igen i benmärgen där de ska vara och många gånger så har man då lyckats få stopp på uppblossandet av elaka celler. Det här är ingen vanlig behandling. I Sverige har kanske tiotal patienter genomgått detta.
När det gäller stamcellsterapi eller stamcellsbehandling vid MS handlar det egentligen om blodstamceller och det är egentligen inte stamcellerna som är behandlingen. Terapin är från början framtagen för leukemipatienter. Behandlingen börjar med att man plockar ut patientens egna stamceller. Man ger patienten ett ämne som gör att stamcellerna lossnar och svämmar ut i blodet. De samlas ihop och sparas. Sedan ger man patienten en så pass tuff cellgiftsbehandling att vissa av de inflammatoriska cellerna tappar minnet. Man kan inte exakt förklara hur detta går till. Man tar nästan livet av patienten som tappar håret och blir jätteblek. Därefter ger man tillbaka de sparade stamcellerna, vilket gör att benmärgen klarar den här tuffa terapin och patienten klarar sig. Stamcellerna går in och börjar fungera igen i benmärgen där de ska vara och många gånger så har man då lyckats få stopp på uppblossandet av elaka celler. Det här är ingen vanlig behandling. I Sverige har kanske tiotal patienter genomgått detta.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll