Joakim Tedroff
Många olika forskningslinjer
Det som är angenämt med att arbeta med det här fältet är att man ser hur den totala forskningsbilden växer fram med väldigt, väldigt många duktiga forskare. Och det finns många forskningslinjer inom parkinsonfältet. Det finns forskning som syftar till att ta reda på vad det är som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Det finns forskning som syftar till att förbättra behandlingen av Parkinsons sjukdom, och det finns mycket, mycket annan bra forskning.

Stamcellstransplantationer
Det finns bland annat forskning som syftar till att man ska sätta tillbaka de celler som dör genom transplantationer och man har hört mycket om stamceller. Här måste jag dock säga att många av de förhoppningar vi har haft kring stamceller och transplantationsforskning har bara delvis infriats. Visst finns det patienter som har blivit bättre av transplantationer, men det finns också studier som visar att det kanske inte var så bra som vi trodde från början. Och därför pågår väldigt mycket laboratoriemässig forskning som syftar till att hitta bättre celler, till exempel stamceller som man renar för att stoppa in i hjärnan hos drabbade patienter. Och vi får se vad det där ger så småningom, men än så länge är inte metoden tillräckligt bra för att vi ska kunna genomföra kliniska försök i stor skala.

I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer, framför allt med celler från aborterade foster. Det finns många patienter som har blivit mycket bättre av transplantationer, men inte alla. Och tyvärr drabbades forskningen av ett bakslag, framför allt med fertala celler, så kallade omogna celler från aborterade foster. Vid två studier i USA, där man gjorde så kallade placebokontrollerade operationer, lyckades man få transplanterade nervceller att växa in och började producera dopamin. Men inget av försöken visade på några särskilda förbättringar av patienternas tillstånd. Detta ledde till att man i viss mån skickade tillbaka den typen av forskning till labb-bänken, och nu fokuserar väldigt mycket kring stamcellsforskning.

Tyvärr så är det så att det är väldigt få delar av hjärnan där nya nervceller kan bildas då nervceller dör, och det är osäkert om det skulle kunna bildas nya dopaminceller i hjärnan. Så än så länge har man inte hittat något sätt att stimulera hjärnans egen produktion av dopaminerga nervceller.

Epidemilogiska studier
Ett sätt att ta reda på vad som är de yttre orsakerna till Parkinsons sjukdom är att göra så kallade epidemilogiska studier. Då tittar man på var man geografiskt hittar parkinsonpatienter, om det finns ansamlingar någonstans, och om någonting i miljön kan orsaka den här ansamlingen. Man har lyckats ringa in ett antal sådana ansamlingar i Kanada och i Sverige, där man redan på åttiotalet pekade ut Gävleborgsområdet. Det finns många andra sådana beskrivna så kallade ”kluster”.

Man försöker hitta samband mellan parkinson och exponering av olika ämnen, och några epidemilogiska data talar för att vissa faktorer är ogynnsammare, till exempel exponering för växt- och insektsgifter i jordbruket. Vi vet också att rökning konstigt nog skyddar mot Parkinsons sjukdom. Men observera, det skyddar inte när man har väl fått Parkinsons sjukdom. En del andra ämnen har också visat sig ha en aktiverande effekt på Parkinsons sjukdom. Men det är fortfarande ganska osäkert hur viktiga de där ämnena faktiskt är.