Polyneuropati
Symptom och sjukdomsförlopp
Sakkunnig
docent Tor Ansved
specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi
Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Se film om symptom vid polyneuropater
Tor Ansved
De symptom man får beror på vilken typ av nervtrådar som drabbas. Vi har nervtrådar som förmedlar impulser ut från ryggmärgen till våra muskler. Om de drabbas förtvinar muskelcellerna och man blir muskelsvag och tappar kraften och uthålligheten.

Om nervtrådar drabbas som leder signaler åt andra hållet, alltså ut ifrån huden, våra inre organ, och in mot ryggmärgen, då tappar vi känseln, eller kanske funktionen hos tarmar och urinblåsa. Så vi får i allmänhet påverkan på såväl motoriken, det vill säga muskelkraften, känseln och även de autonoma funktionerna, som till exempel tarmfunktionen som kan ge förstoppning. Det kan också påverka blåsan så att man har svårigheter att tömma den, eller sexualfunktionerna så att man blir impotent. Det kan påverka blodtrycksreglering så att man får en snabbare hjärtrytm. Även svettfunktionen kan störas till följd av att det autonoma nervsystemet drabbas.

En typisk polyneuropatipatient beskriver en gradvis försämring av känseln i fötterna. Kanske kryper det uppåt i underbenen och man får en tilltagande svaghet i fötterna med svårigheter att gå på häl, och kanske också att gå på tå. Och till följd av det en balanssvårighet. Många gånger så har man inga smärtor. Men det finns de patienter med polyeuropati som har smärtor av den typen vi kallar neuropatismärtor. De skiljer sig lite från vanliga smärtor som man kan få när man skadar musklerna eller skelettet. De är ofta av en brännande och svidande karaktär och de kommer ofta i vila, till skillnad från smärtan när man har ont i ett knä eller en höft, som ju ofta kommer när man belastar. Men här är det ofta tvärtom, den kommer i vila, inte sällan när man ska gå och lägga sig och sova. Då börjar det att brinna, det kan uppfattas som en helveteseld i fötterna, vilket gör att man har svårt att sova. Och har man det ska man definitivt uppsöka läkare, för vi har idag relativt effektiva läkemedel för att dämpa den här smärtan. Däremot kan vi inte göra så mycket åt bortfallet, dvs. att man har tappat känseln eller muskelstyrkan. Det är vi betydligt sämre på. Det finns idag inget säkert sätt att återställa detta.
Polyneuropatierna kan indelas utefter hur snabbt de inträffar
Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, ofta med försämrad muskelkraft eller att känseln tappas relativt fort. Den vanligaste formen är AIDP, akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati, eller Guillian-Barrés syndrom. AIDP drabbar i första hand myelinet, men kan också drabba själva nervtråden, axonet. Patienten upplever ofta en tilltagande försvagning, ofta uppåtgående från fötterna till benen, och vidare uppåt. Andningsmuskulaturen kan också påverkas. Förloppet är snabbt, ofta under dagar till veckor. Därefter nås ofta en platåfas under ett par veckor varefter man gradvis återhämtar sig. Man räknar med att cirka 1–2 patienter per 100.000 invånare insjuknar per år i AIDP och alla åldrar kan drabbas.
Det finns också kroniska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år. En sådan är CIDP, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. CIDP, liksom AIDP, beror ofta på en autoimmun störning, det vill säga att kroppens eget immunförsvar angripar de perifera nervtrådarna.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll