Claes Hultling
Ryggmärgsskadade i Stockholm har i en studie fått uppge sina mest centrala symtom som uppstår som en konsekvens av en ryggmärgsskada, så kallade senkomplikationer. De problem som de bedömt som viktigast är inkontinens, smärta, infertilitet, sexualitet och spasticitet .

Inkontinens. Jag kan inte kissa på ett normalt sätt. Jag måste stoppa in en slang i urinröret och kissa den vägen. Det har jag gjort 35 tusen gånger och har ganska god erfarenhet av vad det innebär. Trots att jag jobbar med det här och har god kunskap så drabbas jag av urinvägsinfektioner. Tyvärr läggs det för lite resurser på den typen av forskning, men vi håller på att ändra på det nu. Vi har satt av pengar från stiftelsen och har egna doktorander som håller på med forskning kring bakterier.

Samma sak gäller kontrollen av avföring, att bajsa på sig. Från början är det många nyskadade tjejer och killar som kan ”stukas” av att det faktum att de inte klarar av att hålla tätt. Då måste man ”stålsätta” sig. Man måste lära sig att leva med detta. För mig är det viktigt att lära mig att leva med mitt handikapp, men inte nödvändigtvis acceptera det faktum att jag brutit nacken, för i samma sekund som jag gör det så känner jag att jag ger upp någonting. Det är inte som att kasta in handduken, men det finns en uppgivenhet i accepterandet. Jag vill inte vara uppgiven utan jag vill lära mig bli expert på mitt eget handikapp och lära mig leva med det.

Smärta är också något som 60 % av alla patienter anger som den värsta senkomplikationen till en ryggmärgsskada. Det är svårt att hitta bra mediciner eftersom den är neurogen, neuropatisk, den finns i själva nervsystemet och därför finns det inga bra mediciner mot den.

Infertilitet och sexualitet. Idag kan de män som har en ryggmärgsskada bli fäder med hjälp av provrörsteknik och modern reproduktionsteknik. Vad gäller sexualiteten har det också hänt en del, inte minst efter 1998 då olika typer av erektions- dysfunktionshjälpmedel, dvs. medel som bättrar på erektionen, blev tillgängliga.

Normalt sett så får en man som drabbas av en ryggmärgsskada problem att få stånd eller erektion. Man kan få ett reflexmässigt stånd som varar i 20, 30 sekunder men som ger vika om man försöker använda ståndet till att genomföra ett samlag. Man kanske prövar att ha sex med sin partner eller fru 6–8 veckor efter en skada och sedan kanske 10–12 veckor efter, och misslyckas. Många gånger leder misslyckandena till att man väljer att inte fortsätta och sopar sexualiteten under mattan. Men om man är tillräckligt vaken och använder Viagra eller Caverjekt, som är ett läkemedel man sprutar in i penis, så kan man få tillräcklig erektion för att genomföra ett samlag. Det finns ett symbolvärde i penetrationen, som båda parter många gånger uppskattar. Sedan kan man inte få orgasm på samma sätt som innan, om man är man (jag återkommer till kvinnors situation). Men det finns så många andra närhetsupplevelser i en sexuell situation som ändå är eftersträvansvärda. Kåtheten sitter inte könet utan i huvudet. Man är lika kåt när man är ryggmärgsskadad som när man inte är det. Man har samma åtrå men man kan inte få den här orgastiska känslan.

En kvinna kan efter en ryggmärgsskada lättare få orgasm än en man. Kvinnan är också lika fertil som innan skadan. Hon har lika lätt att bli gravid och hon kan föda barn. Hon kan föda vaginalt och behöver inte nödvändigtvis bli förlöst med kejsarsnitt.

Summan av kardemumman är att om man förhåller sig aktiv till sitt sexualliv, om man får hjälp på traven så kan man efter en ryggmärgsskada komma tillbaks och få ett ganska väl fungerande sexliv.

Spasticitet. Många ryggmärgsskadade är mer eller mindre spastiska, har en självinitierad muskelkontraktion. Musklerna drar ihop sig på ett okontrollerat sätt. Ibland blir medicin mot spasticitet ett problem i sig. Medicinen påverkar inte bara musklerna i benen och armarna, utan också strukturer i hjärnan som gör att man blir sänkt, sederad, mindre alert. Men det finns andra typer av behandlingar. Man kan ha en pump som placerar läkemedlet direkt i ryggmärgskanalen. Då medicinen går direkt dit den ska, kan dosen minskas.