SRS – segmentell rörelsesmärta
Symptom och sjukdomsförlopp
Sakkunnig
docent Bo Nyström
neurokirurg vid ryggkirurgiska kliniken
Strängnäs
Besvären består av central molande smärta i ländryggen. Smärtan förvärras i regel av att sitta eller att stå stilla. Dessutom kan huggande smärta uppstå plötsligt vid till exempel feltramp eller stötarna vid bilåkande på ojämn väg. Smärtan strålar ut i ena eller båda benen ända ut till fotnivå och dessutom förekommer ofta trängningar mot urinblåsan. Besvären kan variera från tid till annan men finns oftast dygnet runt och påverkar därmed den mentala orken.
Se film om symptom vid SRS
Bo Nyström
Den dominerande symptomen är ryggont, därutöver ofta besvär i benen och ibland också blåsproblem. Personer med SRS har en central smärta i kotpelaren, den ligger inte på sidorna utan mitt i kotpelaren, stadigt molande. Det är värre att sitta, värre att stå still, lite bättre att gå, vilket skiljer sig från många andra ryggtillstånd.

Om man gör en hastig rörelse, trampar fel, hostar eller nyser, kan man få central huggkänsla, en knivskarp smärta, mitt i kotpelaren. Ofta strålar smärtan ut i benen, ibland höger, ibland vänster, ibland båda, vilket är förbryllande för den som tänker sig att det skulle vara något som trycker på en nerv. I så fall skulle inte smärtans lokalisation variera.

Utstrålningen i benen kan gå ända ner i fötterna, genom lår, underben, fötter och tår. Smärtutstrålningen beror inte på nervtillklämning.

När man gör utredningar med röntgen eller magnetkamera ser man ingenting avvikande. Följden blir att dessa personer kan få en prägel på sig att detta är ”bara nys”, det stämmer inte. Den utstrålande smärtan i benen är dock så kallad ”referred pain”. Detta är en smärta som uppstår på ett ställe, men som kan kännas på en annan plats, ungefär som en hägring. Det klassiska exemplet på ”referred pain” är vid hjärtinfarkt. Det är klart det gör ont i hjärtat, men nästan alla har också smärta i vänster arm, fast det inte är fel på armen. Hjärtats smärta känns också i armen och för ryggpatienten känns smärtan från disken inte bara där i ryggen, utan också ut i benen.

När det gäller urinblåsan får man ofta täta trängningar, man springer på toaletten stup i ett. Hos dem som har det allra värst kanske 30 gånger per dag. Diskens smärta skapar den här konstiga känslan mot blåsan så det är inte någon nervpåverkan. När vederbörande blir smärtfri efter en operation försvinner även trängningarna, det är disken som skapar dessa.

Att smärta präglar en person är väl regel. Det är ytterst få som kan leva med smärta, och speciellt svår smärta, utan att bli påverkade mentalt. däremot menar jag att det omvända förhållandet som många tycks hävda, att ryggsmärta har sin orsak i någon mental process eller psykogen process, det ser vi ytterst sällan. Ryggsmärtan är det primära och med tiden, efter månader och år av svår smärta blir man naturligtvis präglad av detta, det är ofrånkomligt. Man kan inte sova om nätterna, man har ständigt ont. Ibland tar man smärtstillande tabletter, ibland inte, men smärtan finns ständigt. Det är ett liv som ingen egentligen kan stå ut med.
Stabiliseringsträning i bassäng.
Stabiliseringsträning i bassäng.
Förloppet varierar från person till person
Det finns personer som har en relativt lindrig smärta därsmärtan håller sig på samma nivå år efter år och det blir inte värre. Man kan hålla den i schack med viss egen träning, så kallad stabiliseringsträning med hjälp av sjukgymnast. Andra har det betydligt svårare, men kan ändå klara sig med träning. Det vanligaste är dock att smärtan utvecklas och långsamt blir värre och värre under en period på tre till fem år.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll