SRS – segmentell rörelsesmärta
Vad händer i nervsystemet?
Sakkunnig
docent Bo Nyström
neurokirurg vid ryggkirurgiska kliniken
Strängnäs
Ryggraden består av 24 kotor plus korsbenet och mellanliggande diskar. Ett rörelsesegment utgörs av två ryggkotor med mellanliggande disk och leder. Ryggraden har dels en stödjefunktion, dels en rörelsefunktion. När man böjer ryggraden sker en liten rörelse i varje segment, detta i och med att disken är mjuk, ungefär som ett suddgummi och att de leder som finns i samma nivå också skapar möjlighet till rörelse. SRS står för segmentell rörelsesmärta, dvs smärta i rörelsesegmentet, i regel i disken. Vid diagnosen SRS har man inte en neurologisk skada eller sjukdom.
Se film om vad som händer vid SRS
Bo Nyström
Ryggen består av kotor och mellanliggande diskar och rörelsen sker i rörelsesegmentet, dvs i diskplanet. Om smärta uppstår i ett segment kan man kalla det för segmentell smärta eller segmentell rörelsesmärta.

Detta är ett begrepp som vi myntade här på kliniken för 20 år sedan. Sedan dess har det faktiskt blivit alltmer vedertaget och finns nu även med i Socialstyrelsens diagnosregister.

Principen är att det föreligger en smärta i en disk, eventuellt två, och vid rörelse uppstår smärta. Det är ungefär som när man har stukat tummen. Dagen efter gör det ont att röra leden men det syns inget konstigt. Det kanske är lite lätt svullet men röntgar man ser man inte något fel. Likadant vid SRS, röntgar man dessa personer med vanlig röntgen eller magnetkamera gör man inga speciella fynd. Det är det som gör det så svårt. Personerna har mycket ont och åratals besvär men röntgen visar ingenting.

I diskens yttre lager finns det små ändslut precis som i huden. Om man trycker tillräckligt hårt mot huden, nyper sig och bränner sig, så gör det ont. Likadant vid SRS, ändsluten reagerar på något sätt men det är inte som vid diskbråck att några nervstammar kommer i kläm, utan en smärta som uppstår i disken av någon anledning.

Smärta registreras alltid i nervsystemet. Den smärta som uppstår i disken förmedlas via nerverna till centrala nervsystemet och upplevs där. Sedan är det många som anser, och det är säkert också helt belagt, att långvarig smärta kan skapa ett ”minne”. Man pratar om smärtminne i centrala nervsystemet, att det kanske inte skulle löna sig att operera en person som kanske har haft ont i tio år för minnet av smärtan kanske skulle finnas kvar. Men det har vi inte sett vid SRS.

Disken ser inte konstigt ut. Om man opererar ett fel som inte syns kan man naturligtvis undra om man är riktigt klok. Men personerna som opereras blir i regel bra. Smärtan kan ha varat i 10–15 år, och så är den borta. Smärtcirklar eller smärtminnen ser vi inte vid det här tillståndet.

Huvuddelen av vårt arbete under alla år har gällt segmentell rörelsesmärta i ländryggen. Men det är möjligt att SRS kan uppstå även i halsryggen och kanske bröstryggen. Vi har gjort några operationer i halsrygg och bröstrygg och ibland med mycket gott resultat.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll