Skolios
Symptom och sjukdomsförlopp
Sakkunnig
docent Hans Tropp
överläkare vid Ortopedicentrum
Universitetssjukhuset, Linköping
Det finns två huvudgrupper:
Funktionell skolios
En funktionell skolios beror på någon yttre orsak och försvinner helt om denna försvinner. Den kan till exempel bero på benlängdsskillnad, så kallad statisk skolios, eller något smärttillstånd, så kallad ischiasskolios.
Krökar vid strukturell skolios. Ur boken ”Skolios” Lindh/Egham.
Krökar vid strukturell skolios. Ur boken ”Skolios” Lindh/Egham.
Strukturell skolios
En strukturell skolios kan inte försvinna helt då formen på vissa kotor och diskar är förändrade. Vid strukturell skolios sker också en rotation av kotpelaren som kan skapa en puckel i bröstryggen. De strukturella skolioserna delas in i fem grupper:
  • Idiopatiska. ”Idiopatisk” betyder ”av okänd anledning”. 80 % av de strukturella skolioserna är idiopatiska och nästan alltid S-formade. Lindrig skolios är lika vanlig hos båda könen men 80 % av dem som rekommenderas behandling är flickor. Den nedre gränsen för att en krök ska kallas skolios är 10 grader. Bidragande orsak kan vara ärftlighet, avvikande tillväxtmönster, lång kroppslängd eller avvikande utveckling av skelettet. Tillväxthastigheten hos ett barn spelar stor roll. När barnet kommer in i en kraftig tillväxtperiod kan skoliosen plötsligt öka. Hos flickor sker det oftast under förpuberteten och hos pojkar kommer denna något senare.
  • Kongenitala. Anledningen är en medfödd missbildning inom kotpelaren som orsakar en ojämn tillväxt. Barn och ungdomar med kongenital skolios har ofta andra sjukdomar/handikapp. Missbildningen ses redan hos nyfödda barn och operation görs ofta tidigt, så kallad steloperation, som stoppar tillväxten i det aktuella området.
  • Neuromuskulära. Den uppträder i samband med sjukdomar i nervsystemet eller muskulaturen, som till exempel cerebral pares, spinal muskelatrofi och Duchennes muskeldystrofi. Skoliosen blir svårare om åkomman är allvarlig, om den sitter långt upp i nervsystemet och ju tidigare den yttrar sig. Den ökar nästan alltid om rörelseförmågan avtar. Krökningen är i dessa fall oftast C-formad.
  • Syndromrelaterade. Många så kallade syndrom (kombination av symptom och sjukliga tillstånd eller missbildningar) inkluderar skolios. Många av dessa syndrom är ärftliga.
  • Sekundära. Här är skoliosen sekundär till en tidigare skada eller sjukdom, exempelvis en fraktur eller en infektion.
Om man har en lindrig form av skolios (liten krökning) har man oftast inga besvär och kan betrakta sin rygg som frisk. En lite kraftigare krökning ger ett förändrat utseende av ryggen men inga besvär. Är skoliosen grav (stor krökning) ökar risken för ryggsmärtor och svårigheter med andningen.
Nästa kapitel ...
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll