Stroke
Forskning
Sakkunnig
Nils Wahlgren
professor, chef vid Strokeprogrammet
Karolinska univ.sjukhuset, Solna
Se film om forskning om stroke
Nils Wahlgren
Vi behöver veta mer om varför vi får stroke och mycket forskning har riktats kring riskfaktorer, sådant som kanske har med livsstil att göra. Men det finns också ett ökat forskningsintresse kring våra gener. Vilka förutsättningar bär vi med oss? Där har vi inte vetat så mycket tidigare.

När det gäller stroke är det oftast inte någon väldigt stark genetisk faktor som ökar risken för insjuknande, bortsett från vissa speciella former. Men även för stroke i allmänhet har man hittat en del gener som är kopplade till en ökad strokerisk, och där tror jag att en ökad kunskap om dessa gener och deras samverkan med andra riskfaktorer för stroke, kan bli värdefull. Det kanske visar sig att vissa riskfaktorer är farligare för några av oss på grund av vissa genetiska förutsättningar. Kunskapen om detta behöver öka och det finns nu ett ökande intresse och en växande forskningslinje.

Stamceller är primitiva celler som kan utvecklas för olika specialfunktioner. Därför har förhoppningarna varit stora att man kan stimulera egna stamceller till att ersätta de nervceller som har förlorats. Eller att man kan tillföra celler utifrån. Det pågår mycket forskning kring det här men det är också många frågor som fortfarande är olösta. Det kommer sannolikt krävas många års forskning, innan det är dags för stora kliniska randomiserade studier. Stamcellsforskning är viktig, därför att den kan leda till nya behandlingar för återhämtning av hjärnan. Men forskningen stimulerar också intresset för hela det här området. Och ett starkt intresse för stamcellsforskning leder till fler forskningsanslag och därmed större möjligheter.

En annan spännande sak just nu prövningen av ett nytt läkemedel som heter kombinationsfaktor 7A. Det har utvecklats för att i ett tidigt skede stoppa en hjärnblödning och förhindra att den växer i omfattning. Behandlingen innebär att man inom de första tre timmarna ger en spruta (man behöver inget kvarliggande dropp). Ämnet som man tillför skapar en liten blodpropp precis på blödningsstället, så att blödningen stannar upp, vilket minskar skadorna på hjärnan.
Neuroprotektion
Ett stort forskningsområde som det satsats mycket på är hur man kan öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation. Det kallar man för neuroprotektion, alltså att man skyddar nervcellerna i hjärnan. Fördelen med neuroprotektiva behandlingar är att man kan ge dem både vid hjärnblödningar och hjärninfarkter. Då behöver man inte vänta med behandling tills patienten har kommit till sjukhuset och gjort en datortomografi, utan kan börja redan i ambulansen på väg in till sjukhuset, för att vinna tid. Olika läkemedelsföretag har gjorts mycket stora studier och lagts ner miljardbelopp för att hitta läkemedel mot den skada som orsakas av den nedsatta cirkulationen. Vid experiment med djur har det fungerat mycket bra, men än så länge fungerar det inte med människor.
NHR Box 49 084, 100 28 Stockholm | Besöksadress: S:t Eriksgatan 44, 4 tr | Telefon: 08-677 70 10 | E-post: nhr@nhr.se | Ansvarig utgivare: Stefan Käll