Berättare
Blodkärlen leder blodet från hjärtat och ut till kroppens alla olika delar. Hjärnan behöver massor av energi för att fungera och den är beroende av att stora mängder nytt blod hela tiden cirkulerar med syre och näring. När vi blir äldre blir blodkärlens väggar tjockare och stelare. När en propp fastnar i ett av hjärnans kärl är det ofta åderförkalkning som orsakat proppbildningen. Så här kan det gå till.

Via halspulsådern strömmar blod in till hjärnan. Där ådern delar upp blodflödet i två mindre kärl skapas turbulens. Turbulensen skadar kärlväggen och gör att den släpper igenom kolesterol. Så kallade åderförkalkningsplack bildas med åren. Högt blodtryck och rökning påskyndar denna process. En spricka kan uppstå i kärlväggen och då samlas grå blodplättar som klumpar ihop sig till ett koagel för att plugga igen sprickan. Plötsligt lossnar en klump av blodplättar. Proppen åker iväg med blodströmmen och när kärlet smalnar av fastnar proppen.

Nils Wahlgren
Det som händer när blodproppen sätter sig i ett blodkärl är att blodcirkulationen stängs av till en del av hjärnan. Då kan man tro att denna del av hjärnan kommer att dö på några få minuter, eftersom man vet att hjärnan är väldigt känslig för syrebrist. Men så sker inte, utan hjärnan är så konstruerad att det finns alternativa blodflödesvägar. Blodet kan nå fram till det avstängda området via omvägar. Det betyder att det inte blir totalt avstängt, utan det blir en sparlågeförsörjning in i det området. Ju längre in man kommer i det avstängda området, desto mindre blir blodflödet. Så småningom når man en kritisk gräns där blodflödet blir så lågt att nervcellerna slutar fungera. Då får man symptom och blir till exempel förlamad eller får svårt att prata. Längre in, där blodflödet har minskat ännu mer, överlever inte cellerna. De dör och då får man en hjärninfarkt.

Skeendet kan gå ganska snabbt. Om inte cirkulationen återetableras snabbt kan också det här gränsområdet som lever under de första timmarna, med tiden övergå till att skadas alltmer, och det uppstår då en utvidgad hjärninfrakt. Det beror på att det bildas mjölksyra, sura produkter som skadar hjärnan och gör att cellerna inte överlever. Det är en kamp mot klockan och det gäller att snabbt återetablera cirkulationen.

Det finns alltså dels en kärna som har den lägsta blodförsörjningen, där det snabbt blir en infarktomvandling, dels en omgivande zon som vi kallar för penumbrazon eller skymningszon, där cellerna överlever under en tid men dör allt eftersom tiden går.

Vid en hjärnblödning är det ett blodkärl som brister. Ofta är det små, fina, tunna blodkärl som ligger centralt inne i hjärnan. De här blodkärlen är väldigt känsliga för högt blodtryck, och det kan bildas små blåsor i kärlens väggar under livets gång, speciellt om man har högt blodtryck. Blåsorna blir större och större och plötsligt kan de brista.

Eftersom det gäller pulsådersystemet där blodtrycket är högt så kan bristningen leda till en mycket snabb blödning ut i hjärnans vävnad. Det kan gå i olika takt. Det kan vara så att man insjuknar och förlorar medvetandet inom några få minuter om det är en stor blödning och då är dödligheten hög. Men det kan också vara ett lite långsammare förlopp. Det är väldigt beroende av var blödningen sitter i hjärnan och hur skadade blodkärlen är.