Rehabilitering är ett samlingsnamn för olika insatser som kan behövas för att man som sjuk eller skadad ska kunna fungera så bra som möjligt. Ordet rehabilitering kommer av latinets rehabilitatio att återskapa. Man försöker skapa bästa tänkbara välbefinnande hos patienten, med ett så aktiv och självständig liv som möjligt, för att de skall kunna uppfylla sina mål inom familjeliv, arbete och fritid.
Rehabiliteringen börjar i samband med insjuknandet eller när skadan uppstår, och fortsätter så länge som det finns behov av medicinska, psykologiska och sociala insatser. Man utgår från vilka konsekvenser en skada eller sjukdom får för den totala livssituationen och försöker påverka patientens tillstånd i en lämplig/möjlig riktning.
Se film om målsättning och definitioner
Per Hamid Ghatan Vad är målsättningen? Det är en väldigt viktig politisk fråga att lyfta fram. Det var helt fel att som på åttiotalet bara ge rehabilitering åt dem som hade någon form av restarbetsförmåga. Synsättet var, att de enda människor som hade någonting att ge, var de som hade arbete eller en kapacitet att återgå i arbete. Men synen på människan har under den här perioden förändrats. Det är naturligtvis viktigt vilka värderingar som ligger till grund för vårt arbete med människor som drabbas. Från nittiotalet och framåt har det väldigt mycket handlat om att optimera människors livskvalitet så långt som möjligt.
När det gäller rehabilitering så har man definierat det som att den drabbade själv aktivt ska kunna medverka i sin behandling. Inte som traditionell sjukvård, det vill säga att man är passiv i förhållande till terapin, utan här handlar det om att den som är drabbad, själv aktivt ska medverka i sin behandling, sin rehabilitering. Men definitionen av rehabilitering är att den måste komma till uttryck i form av fysisk aktivitet. Samtidigt är det så att de medicinska behandlingsmetoderna utvecklats så att man egentligen inte behöver medverka fysiskt aktivt. Det kan räcka med att ta en tablett som påverkar den kognitiva förmågan så att till exempel minnet fungerar bättre. Då är ju frågan: Ska man kalla det för rehabilitering eller är det ett uttryck för någonting annat?
Det är här vi kan konstatera att de definitioner vi har för det vi gör, till exempel vad vi menar med rehabilitering, börjar föråldras därför att den vetenskapliga utvecklingen är så enormt snabb. Vi måste revidera synsättet vi har på det område vi kallar rehabilitering. Det kommer att förändras. På samma sätt som yrkesrollerna kommer att förändras med tanke på att de gamla gränserna bryts upp och man får nya dimensioner. Det är en enorm utveckling rent vetenskapligt som kommer att få konsekvenser. En röntgenläkare tog tidigare bara röntgenbilder. Idag är han aktiv i att behandla människor som drabbas, till exempel lösa upp proppar som har blockerat ett blodkärl i hjärnan. Vi står inför en enorm utveckling, inte bara i samhället i stort, utan också inom sjukvården.